Denna sida guidar dig genom de viktigaste aspekterna: vad öppna lärresurser är, vilka juridiska principer som gäller i svensk upphovsrättslagstiftning, och hur Creative Commons‑licenser fungerar. Sidan är under uppbyggnad men vi länkar redan nu till fler användbara resurser och lästips. OER är det engelska begreppet för öppna lärresurser. Det står för Open Educational Resources. (Vi rör oss i en internationell kontext, så ibland skriver vi öppna lärresurser och ibland OER! Det betyder alltså samma sak).
Har du ett lite mer brådskande ärende eller vill diskutera en fråga med en kollega tveka inte att höra av dig. Vi finns tillgängliga varje torsdag eftermiddag digitalt på zoom (se länk på kontaktsidan), och svarar givetvis också gärna på frågor däremellan.
Vad är öppna lärresurser?
En öppen lärresurs är:
lärande-, undervisnings- och forskningsmaterial, oavsett format och medium, som är allmän egendom eller omfattas av upphovsrätt, som har publicerats inom ramen för en öppen licens och som andra kostnadsfritt kan få åtkomst till, återanvända, bearbeta för annat ändamål, anpassa och distribuera vidare.
En öppen licens är:
En licens som respekterar upphovsrättsinnehavarens immateriella rättigheter och ger behörigheter som ger allmänheten rättigheter att få åtkomst till utbildningsmaterial och återanvända dem, bearbeta dem för annat ändamål, anpassa dem och distribuera dem vidare.
Unescos rekommendation om öppna lärresurser (2019)
Det vanligaste licensramverket är Creative Commons-licenser. Creative Commons är en ideell organisation med syfte att öka mängden fria kulturella verk. Det finns även ett svenskt ”kapitel” (chapter) om du vill engagera dig i rörelsen.
Nedan listar vi olika resurser för vidare studier:
- Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om – Digiteket
- Vad är Creative Commons? | Digitala lektioner
- Upphovsrätt eller allemansrätt? Eller båda? – Digiteket
- Upphovsrätt och tydliga licenser: Verktyg för tillgänglighet och delakultur – Digiteket
- Fastna inte i upphovsrättstrålares nät: En enkel metod för att undvika rödlistade bilder – Digiteket
Mer om öppna lärresurser
Publikationer:
Unescos rekommendation om öppna lärresurser (2019)
Uppdrag om öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen, Regeringen. (2021)
UNESCO:s rekommendation om öppen vetenskap (2021)
Öppna lärresurser en kartläggning och analys, KB (2021)
Framtidens e-infrastruktur för högre utbildning Fust & Petersson, (2024)
Rapport från arbetsgruppen för öppna lärresurser, KB (2024)
Nationella riktlinjer för öppen vetenskap, KB (2024)
Färdplan för öppen vetenskap SUHF november (2025)
Samordning av arbete för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer (2025)
Pettersson, A. & Pettersson, J. (2023). Nationellt samarbete om öppna digitala lärresurser. Slutrapport 2023. SUHF, Expertgruppen för lärosätesbiblioteken
Jonsson, H. & Hylén, J. (2009). Kartläggning av produktion och användning av OER vid några svenska lärosäten: rapport från ”OER i öppna digitala arkiv”.
Lindholm, J., Axdorph, E., Ericson, K., Hylén, J., Jonsson, H., Olsson, L., & Gilbert, J. (2009). Digitala lärresurser i lärosätenas öppna arkiv. Slutrapport från OERIIR-projektet.
Creelman, A. (2011). OER – en resurs för lärande: Slutrapport. Kungliga biblioteket, Programmet för Open Access.se.
Perselli, A., Wolke, A. (2025). Öppen vetenskap. Genomförande av projekt : Bilaga 3. Öppna lärresurser. Linnéuniversitetet. 45.
Call to Action for Libraries: Improve the Discoverability of Open Textbooks. A Step-by-Step Guide – LIBER Europe (2025)
Sunnerstam, Maria (red.) (2022). Öppna lärresurser vid Göteborgs universitet. En förstudie om delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutbyte. PIL-rapport 2022:02